West Lake sailing yacht club

Värmen i helgen var runt 40 grader. Det är att välja på att va ute eller sitta inne. Sista valet är inget bra val, för rätt var det är, är sommaren över och då har du knappt varit ute på 3 månader. Det är lika för alla, svetten dryper. Men vad gör det om man kan tillbringa en dag vid West Lake i skuggan, en stilla bris kom ibland vid sjökanten. Eugenie´ och Ad frågade oss om vi ville med och segla i söndags - Självklart, sa vi. Männen som jobbar kan behöva lite avkoppling så många har köpt sig en båt. Inte så ansträngande i värmen att segla den från land med fjärrkontrollen. 

Först på plats var vi, segel skulle riggas och lite annat att dona med innan båten kunde sjösättas. Vi pratade om att det inte är tillåtet att bada i sjön, tror ingen vill det heller, när det kom en bamsegeting flygande och surrade runt oss alla. Ad hade den i ansiktet, så han viftade till och solglasögonen flög i väg i en perfekt båge rätt i sjön. Precis vid bryggkanten. Inga vanliga solglasögon, utan glasögon som solglasögon. Han hoppade i vattnet och efter en stund började det flyta upp saker från hans fickor, då kom han på vad mer som fanns där. Mobil, plånbok, bilnycklar m.m. Efter en halvtimme gav han upp och kvar ligger solglasögonen på botten.  Finns ett kinesiskt uttryck som används mycket härborta  som man fått lära sig att ofta eller alltid tänka på detta sätt   Mei wenti = inga problem 


         mei wenti


Nu kom dom andra med sina båtar och det blev sjösättning och segling i många timmar.  Lunchen beställde vi direkt från grytorna i köket, peka lite här o där, enda sättet att kommunicera på. Jerry har alltid pratat om råttor som han sett i Kina på en massa olika ställen där dom definitivt inte ska vara. Nu fick vi andra nöjet att också se att det är sant. Rätt var det var började det prassla precis bakom ryggen på oss, vi vänder oss om och 1 meter från oss sitter en råtta inuti en plastpåse och slickar rent den. Varken råttan eller vi blir speciellt rädda. När jag var på toan, som är som en campingplatstoa från 70-talet. Väldigt luftig uppe vid taket och golvet, skillnaden här är att dom flesta båsen har hål i golvet toa. Ibland finns ett bås med sittoa som vi är vana vid, i detta fallet handikapptoa. Studerar klinkern på golvet och tänker att det var ovanlig struktur här, tills jag upptäcker att jag har sällskap av en groda. Lite senare på eftermiddagen överaskade Guido oss med picknick och champagne från hotellet han jobbar på. Det var en händelserik dag och Ads mobil överlevde inte badet.


            

Det är olika nationaliteter på gubbsen som seglar.  Frankrike, Nederländerna, Italien, USA och det blir nog snart en svensk också.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0